Senco blev under förra veckan 26 år gammal, och det är (nästan) bara vi här i Sverige som stämplar hästarna som supergamla då de når åldern 20. Senco har kanske en hög ålderssiffra men är i kropp och sinne inte mer än 10. Dock så måste man ta hänsyn till det och ta det lite lugnt, jag kan inte rida i lika högt tempo lika många dagar i veckan som jag kunde för några år sedan.
Jag har i några månader nu suttit på Hästnet och letat lite efter en till fyrbent kompis. Jag ser nämligen möjligheten till en till då tiden finns till efter studenten. Framförallt att känna efter nu under sommaren också, då det finns plats i stallet. Dock så tar jag inte första bästa, av olika anledningar. En av dem är bland annat att den måste passa in med mig och Senco. Så länge Senco finns i livet så gör jag allt för att han ska få det så bra som bara möjligt, och just nu är jag egentligen lite tveksam till om han har det 100% bra egentligen.. Då Luna tas ut från hagen blir han precis som om att han lämnas ensam i hagen. Nobless (hans egentliga hagkompis) "existerar" inte helt plötsligt och han blir helt tokig. Springer runt som en galning och jag är så himla rädd att han ska göra sig illa. Jag har även googlat lite på detta och även pratat med lite erfarna hästmänniskor och de säger helt enkelt att vissa ston och valacker ska inte stå ihop - och detta kan vara ett sådant fall. Jag tror verkligen inte att det är bra att vara såpass och bli så jäkla stressad som vad han blir så fort hon tas in från hagen..
Lösningen får helt enkelt i så fall då bli att Senco får paras ihop med den eventuellt nya kompisen till oss, och det får då bli en valack. För det är sällan som valacker saknar varandra på det sättet som vad de gör med ston. Sen om det då inte fungerar i stallet jag står i nu får bli en annan sak att vidare lösa. Kan jag inte få ha mina två hästar tillsammans i enskild hage får ju vi helt enkelt bara byta stall, hur illa det än låter. Jag måste göra det bästa för Senco.
Den dagen då Senco inte går att rida mer eller måste tas bort på grund av åldern eller liknanade vet man ju aldrig hur nära eller långt bort den är. Då vill jag så snart som bara möjligt knuffa in en till häst i livet så att Sencos bortgång inte blir helt outhärdlig, vilket jag vet att det kommer bli om jag inte har något annat att hålla i samtidigt.
Jag har hur som helst letat ett tag nu på Hästnet och än har det inte varit någon som jag känt "wow, där har vi den" över. Jag har mailat en del och även fått en del mail, men som sagt ingen som känts wow ännu. Däremot är det några som jag har kontakt med nu och några som jag varit och kollat på också. Planen är alltså att ha på prov först för att känna efter om det är något jag verkligen vill helhjärtat och skulle det vara så att jag kommer på att det kanske inte är något jag vill just nu så har jag möjligheten till att kunna lämna tillbaka hästen på ett ställe där den är trygg.
Så, i fredags var jag alltså och kollade på två hästar. Jag drog två "wild cards" och den som lockade mest visste jag bara ett fåtal meningar om då jag kom dit. Den ena gick dessvärre bort på en gång då det kom fram att han hade haft fång ett antal gånger tidigare och var extremt matfixerad då tidigare ägare hade gett honom mat så fort han gjorde ljud ifrån sig. Kände att det bara inte passade mig helt enkelt.
Hästen vi däremot gav mest tid för var en otroligt fin brun herre, också den som lockade mig allra mest. Denna häst har blivit mitt "wow", efter att ha låtit det sjunka in. Det är en del jobb, energi och tålamod som jag kommer få ställa in mig på om det skulle bli denna. Kommer att fundera några dagar till, även ringa ett samtal till dressyrryttaren som ridit in honom och motionerat honom ridmässigt de senaste 6 åren, för att få lite mer "kött på benen". Lyckligtvis har jag här möjligheten till att få låna honom först. Dock vill man ju helst undvika dessa fram och tillbakakörningar främst med tanke på att det var ungefär 2 och en halv timmes resväg dit. Kör man då med släpvagn lär det ta ännu längre tid..
(Av olika skäl väljer jag att inte visa bild på hur hästen ser ut ännu. Som sagt ligger valet helt och hållet i mina händer och skulle det inte bli något så har jag inte kastat ut hästen i sociala medier i onödan. Väljer jag däremot att ta hem hästen kan jag lova er att ni kommer få se hur hästen ser ut, både så att det räcker och blir över. Ni får istället njuta av en mycket mysig bild på min systerdotter och Senco som agerar lite barnvakt. Snällare häst är jag tveksam på om det existerar.)
Han kommer alltid vara nummer ett ♥
