My missing piece

Har ni också någon sån som ni umgicks med typ heeela tiden med förr, men som ni idag knappt har kontakt med? Det har jag. Typ 2-3 stycken. Vissa dagar är det jätte jobbigt. Då sitter jag och tänker tillbaka på främst allt roligt och alla roliga minnen som jag skapat tillsammans med dem. Men sen kommer det dagar då jag knappt tänker på det eller dem alls. Man lär sig liksom att leva med det, att dem inte finns där på samma sätt längre. Vi är för varandra inte längre den som vi först vänder oss till om något har hänt eller ska hända. Men det finns en, en som det svider fruktansvärt extra mycket i hjärtat över att jag har glidit såpass mycket ifrån som vi faktiskt har. Och det är hon som jag i slutet av årskurs sex började prata med. Och sen när vi väl stod där då vi skulle börja sjuan så började liksom allt, dock hamnade vi inte alls i samma klass. Men det gjorde inget, vi brukade ofta hitta luckor då vi kunde träffas, till exempel på rasterna för att prata av oss. Eller som de flesta gångerna blev, hemma hos någon av oss. Kommer ihåg den sommaren som vi åkte till din farmors sommarställe, vi stannade först på köpcentret och köpte det vi skulle ha i matväg och sen blev vi hämtade och åkte till stugan. Väl där fick vi bo i en egen stuga och göra mat och liknande själva. Dock blev det inte så mycket solning för mig för jag hade ju lyckats bränna mig så extremt jäkla mycket, kommer du ihåg mina brännmärken på främst magen? Märkena kommer fram då jag solar eller blir brun, och när jag ser dem brukar det hända att jag tänker på dig och då vi var i stugan. Och kommer du ihåg "nibor utan byxor"? Eller "boheeem"? Åh, varje gång jag ser eller hör ordet bohem typ dör jag av skratt, det var SÅ roligt verkligen! Och det är nog bara du och ju som förstår oss på det där, men det kanske är tur det och lika bra? Vi har gjort så mycket konstiga saker tillsammans, så varje gång jag tänker på det börjar jag typ skratta samtidigt som det ändå gör lite ont eftersom att vår kontakt idag knappt existerar. Jag vet att du har det jätte bra där du är idag, tillsammans med dina nya vänner, i en helt ny stad och tillsammans med en pojkvän. Jag är så glad för din skull, du förtjänar verkligen att få vara lycklig min vän. Däremot saknar jag att få vara en del utav alltihop. Men jag vet att det är svårt att få tillbaka allt som det var förut. När båda går en ganska krävande linje så är det jätte svårt att få ihop passande tider för att träffas då båda kan. Jag är så ledsen för alla gånger jag fått tacka nej till dina inbjudningar för både det ena och det andra. Jag hoppas få kunna gottgöra allt det på något sätt och att vi någon gång snart kan träffas och försöka jobba på det iallafall. Jag saknar dig så otroligt mycket. Saknar alla dina maffiga råd och tips för alla stunder då jag bara spottade alla problem och allt vad som bekymrade mig för dig. Aldrig gav du något tecken på att det blev för mycket eller att det kändes jobbigt att ta del av allt mitt bagageinnehåll. Jag är evigt tacksam för allt du gjort för mig, i mina ögon kommer du vad som än händer, alltid vara en utav de bättre bland de bästa. Jag vet inte alls om du kommer se det här. Men som sagt, jag saknar dig iallafall, ap mycket. Min finaste Aladin ❤️
Denna typ av filmer är ganska högt satta i värde för mig. Där kan man verkligen se och höra hur roligt vi verkligen hade och har tillsammans. (Meningen här var egentligen inte att filma heller, hade bara inte någon funktion som jag hade hittat för hur man använde ficklampan på mobilen. Så använde mig av blixtlampan under filmläget istället ;))

Gillar

Kommentarer